Direktlänk till inlägg 21 februari 2013
Jag vaknade så nervös denna dag.
Vi hade bokat tid på Rättsmedicin i Solna. Det var dit Helena förts och vi skulle åka och hälsa på henne där. Termen som användes var egentligen att det var VISNING av henne men det tycker jag är något man säger när man ska se på lägenhet. Inte när man ska möta en älskad anhörig som inte längre finns i livet.
Jag var väldigt noga med vilka kläder jag satte på mig innan vi åkte.
Helena var min "personal shopper". Hon tyckte jag hade för tantig stil så hon var ofta med som smakråd när jag skulle handla. Om jag var ute själv i affärer så skickade jag ofta MMS från provhytten så fick hon säga ja eller nej.
De kläder jag satte på mig innan vi åkte till Solna var sånt som hon hade hittat i HM-katalogen och fått mig att köpa.
Vi hade fått rådet när vi åkte till Rättsmedicin att ta med något personligt som vi ville att Helena skulle ha. Jag tog med hennes gamla älsklingsdocka Bolo samt ett par raggsockor jag stickat till henne i julklapp. Helena var alltid frusen om fötterna.
Bolo och raggsockorna
Vi som åkte för att hälsa på Helena var jag och Emilia, Åsa och hennes döttrar Emma och Lovisa samt min svägerska Monica. Det kändes så fint med detta tjejgäng som hängt ihop i alla år och som Helena tyckte väldigt mycket om.
På rättsmedicin togs vi emot av Susanne, samma polis som vi träffade dagen innan i Flemingsberg.
Vi fick sitta i en soffgrupp, det fanns vatten och näsdukar framme.
Susanne förklarade hur det såg ut i rummet där Helena låg, därefter öppnade hon dörren.
Vi kom in i ett ganska litet rum, belysningen var dämpad, ljus var tända och en skivspelare spelade lugn musik.
Helena låg i en säng med ett varmt täcke som var uppdraget till halsen, hon hade en vit skjorta på sig och hon låg med det nytvättade lena håret utsläppt över täcket.
Hon var så fin, så fin. Knappt skadad alls i ansiktet.
Vi gick först in tillsammans allihop. Vi pratade litet med henne. Bad Susanne ta en gruppbild med oss alla tillsammans med Helena. Helena tyckte alltid om att bli fotograferad så det kändes helt rätt även nu.
Vi gav henne sakerna vi hade med oss: Bolo, sockarna, ICA-kortet (vuxenpoäng), halsband, kastanj, nyckelring, 10:e säsongen av TV-serien Vänner.
Jag var inne hos henne själv. Berättade att jag älskar henne och saknar henne så förfärligt mycket. Hälsade från pappa och Daniel. Visade att jag hade på mig kläderna hon beställt åt mig.
Smekte håret. Pussade kinden, tinningen, pannan.
JAG ÄLSKAR DIG!!!!!!
DU FINNS ALLTID MED OSS!!!!!!!
Jag berättade att jag fantiserar om att vi pratar och skojar med varandra som förut.
Frågade henne hur hon tänkt att vi ska klara oss utan henne.
Till slut klippte jag bort två små hårtussar att spara. Hennes hår var så lent och vackert, svagt rött.
Alla var inne hos henne själva.
Till sist alla tillsammans
"Vi ska klara det" "Du kommer alltid att vara med oss".
Pussade och pussade igen.
Älskade, älskade, älskade barn.
Ville inte gå, slängkyss i dörren.
"Puss då", som vi alltid sade när vi avslutade ett samtal.
TA HAND OM DIG
JAG ÄLSKAR DIG - ALLTID
Nästan hela gänget samlade på en hotelltrappa i Tunisien
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | |||
25 | 26 | 27 |
28 | ||||||
|