Direktlänk till inlägg 3 mars 2013
50 dagar har gått sedan Helena lämnade oss.
50 dagar av frågor, chock och framför allt en enorm sorg och saknad efter vår älskade Helena.
Hon är för alltid min dotter och hon finns med mig i allt jag gör. Men hon är inte här, hon ringer inte, hon kommer inte, hon tjatar inte, hon skrattar inte med mig och åt mig.
Jag tycker det är orättvist att vi drabbats av detta, det här ska ingen ska behöva uppleva.
Men jag blir varm av all omtanke vi mötts av under denna tid, utan det tror jag inte att vi orkat.
Jag har trots allt en stark önskan att få fortsätta mitt liv här på jorden i många år till. Så länge vi har Daniel och Emilia och släkt och vänner så är det ändå ett gott liv.
Åh, vad jag önskar att Helena också fanns här med oss.
Cypern 2012, tävling om vem som kan äta en lakritsrem fortast
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 |
|||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | |||
25 | 26 |
27 |
28 | 29 |
30 |
31 | |||
|