catchingup

Alla inlägg under mars 2013

Av Eva Wedberg - 4 mars 2013 10:35

Anteckning 28/1 2013

Vi hade bestämt oss för att åka till Helenas lägenhet och tvätta hennes smutstvätt och plocka iordning litet. Vill gärna att det är fint där, känns ovärdigt om det gror igen och är ofräscht. 

Det var så tungt att gå igenom hennes kläder, känna hennes doft. Hitta små tillknycklade 20:or, hundgodis, godispapper och annat i fickorna.

Vi var tvungna att hålla ifrån oss vad vi höll på med.

Jag plockade också ihop de kläder hon ska ha på sig, det känns så viktigt att det blir något som hon skulle känna sig fin i. Även örhängen och andra smycken valdes med omsorg.


En fråga som vi behövt ta ställning till redan nu är om vi vill att Helena ska kremeras.

Jag har tidigare haft en odramatisk syn på denna fråga. Alltid sagt att den dagen jag är borta kan man göra det som är enklast och billgast med mina kvarlevor. Efter Estonia-katastrofen och Tsunamin har jag också klargjort att om jag skulle bli offer i något liknande så behöver mina efterlevande inte lägga energi på att hitta mig. Det är med andra ord ingen stor fråga för mig vad som händer sen.

I storstäderna i Sverige kremeras idag 80% av alla avlidna.


Helena har, vad vi vet aldrig uttryckt vad hon vill gällande detta. Alltså måste vi bestämma.

Både jag och Tommy känner väldigt starkt att vi inte vill att hon kremeras.

Drt finns naturligtvis inget rätt eller fel. Man ska känna efter vad som känns bäst för en själv.


För oss handlar det mycket om själva ceremonin och vem Helena var.

Begravningen är en hyllning till henne som person och det hon betytt för oss.

Ett utmärkande drag hos Helena var att hon inte alls tyckte om att vara ensam.

Därför måste en naturlig avslutning på ceremonin bli att vi alla som samlas den dagen för Helenas skull, också gör henne sällskap dit hon sen ska vila.






ANNONS
Av Eva Wedberg - 3 mars 2013 21:46

50 dagar har gått sedan Helena lämnade oss.

50 dagar av frågor, chock och framför allt en enorm sorg och saknad efter vår älskade Helena.


Hon är för alltid min dotter och hon finns med mig i allt jag gör. Men hon är inte här, hon ringer inte, hon kommer inte, hon tjatar inte, hon skrattar inte med mig och åt mig.


Jag tycker det är orättvist att vi drabbats av detta, det här ska ingen ska behöva uppleva.

Men jag blir varm av all omtanke vi mötts av under denna tid, utan det tror jag inte att vi orkat.


Jag har trots allt en stark önskan att få fortsätta mitt liv här på jorden i många år till. Så länge vi har Daniel och Emilia och släkt och vänner så är det ändå ett gott liv.


Åh, vad jag önskar att Helena också fanns här med oss.


 


Cypern 2012, tävling om vem som kan äta en lakritsrem fortast

  


ANNONS
Av Eva Wedberg - 3 mars 2013 07:59

Annonsen (har så svårt att skriva d-ordet före) var införd i idag.

Vi hade  korrekturläst den innan tryck så vi visste att den skulle vara fin.

Vi har ju lagt ner mycket tid på att hitta en fin bild, tycker att den vi bestämde oss för är klockren.

Vi har diskuterat vilka som ska stå med som närmast sörjande.

Vi ville ju också att det tydligt skulle framgå att alla är välkomna på såväl ceremoni som minnesstund.


Mest tid har vi nog ändå lagt på versen.


"Du var en gåva vi alltid minns, nåt underbart som inte längre finns" En fin vers som Emilia hittade.


Vi ville också  att det skulle stå något personligt som talar om vem Helena var och vad hon betyder för oss.

Efter att vi suttit och försökt hitta rim själva men inte kommit längre än  "Du var en virvelvind, som svepte in"

så kom följande farande i huvudet :


Vi saknar ditt leende och din humor

Vi saknar din energi och rastlöshet

Vi saknar din omtänksamhet och värme

Vi saknar dig


Jag var så nervös för att se annonsen i tryck. Visste inte hur jag skulle reagera. Hur reagerar man när man läser en sån annons och vet att det gäller sitt eget barn. Att den  mamma som anges som sörjande är du själv?


I tankarna följde jag tidningen hela natten


Nu är tidningen i tryck

Nu lämnar den tryckeriet

Nu lämnas den till distribution

Nu hämtas den av tidningsbudet

Nu är den på väg till oss

Nu hör jag bilen

Nu ligger den i vår brevlåda


Jag hade klockan på ringning 7 för Lina skulle komma och lämna Ronja.

Jag gick med hundarna, gjorde kaffe, satte mig bekvämt i fåtöljen.

Jag läste DN i samma ordning somjag  brukar; nyheter, sport, kultur och därefter familjesidan.

Jag har en egenhet att alltid ögna igenom sidan med d- annonser.

I DN står de alltid i bokstavsordning. På helgerna är det extra många. Även idag började jag ögna från A.

När jag kom till W så fanns den där. Det kändes OK. Annonsen var verkligen fin, bilden på henne var jättebra.

Kändes lagom personlig.

Jag läste den flera gånger.

Gick in på www.familjesidan.se. Skapade ett minnesrum och länkade till Facebook.


Ännu ett berg bestiget.


 


-










Av Eva Wedberg - 3 mars 2013 07:22

Ronja, Helenas härliga doberman är här ett par dagar. Ronja bor numera hos Lina, Helenas kompis. Vi skulle gärna ha henne hos oss hela tiden men det blir för mycket med tre hundar. Dessutom har Ronja det jättebra hos Lina.

Jag brukar säga att Max var Helenas ögonsten som hon älskade mest men Ronja ÄR Helena.

Likt Helena så tar Ronja över ett rum när hon kommer in, hon stormar in och man undrar litet nervöst vad som ska hända. Och man blir glad bara man ser henne.  


++

Litet trångt blir det med 3 hundar i sängen


Vi har en scoutalmanacka i köket. En sån där man  klistrar fast en bild för varje månad och river en lapp för varje dag.

Jag har ännu inte klarat att byta månad till mars.

Det var tufft förra månaden att byta från januari till februari. I januari fanns ju Helena och det kändes som att så länge som vi hade den månaden uppe i almanackan så fanns hon med på något sätt.

Men att februari är slut innebär ju att det finns en månad så Helena inte alls funnits med oss.

Det blir så definitivt.

Jag väntar nog några dagar till innan jag byter månad.

 


Av Eva Wedberg - 1 mars 2013 14:53

Okänd författare

You never said I'm leaving

You never said goodbye

You were gone before we knew it

And only God knows why


A million times we needed you

A million times we cried

If love alone could have saved you

You never would have died


In life we loved yoy dearly

in death we love you still

In our hearts you hold a place  

That no one could ever fill


It broke our hearts to loose you

But you didn't go alone

A part of us went with you

The day God took you home



Av Eva Wedberg - 1 mars 2013 13:49

Från anteckning 26/1 2013

Vi satt vid frukostbordet. Läste varsin del i DN, lugn och ro.

Så har det varit många lördagar. Litet avkoppling efter veckan.

Långfrukost, god frukost.

MEN något är fel. En "normal" lördag ska också innehålla:

Alternativ 1

Helena ringer. Är det en jobbarhelg har hon ringt och väckt oss för ett par timmar sedan.

Nu ringer hon igen för att fråga om vi har några planer för dagen.

"Kan vi ta en promenad med hundarna? "

"Vad ska ni äta till middag? Om det är något gott så kommer jag och äter"

Alternativ 2

Helena och hundarna dyker upp utan förvarning. Jag och Tommy konstaterar att det är slut på friden för denna gång.

Oftast har hon inte ätit frukost utan börjar med det.

Planerar för att ta en långpromenad med hundarna, ska bara kolla Facebook först.

Om vi redan ätit frukost när Helena kommer gör hon iordning något och ber mig göra henne sällskap så vi kan "catcha upp" sen sist vi sågs.


MEN inget är normalt eller som det ska vara.

Eller mycket är som det ska vara. Vi har Daniel och Emilia, två fantastiska barn hos oss.

Men en pusselbit, en oersättlig femtedel av vår familj saknas för alltid.

Det är så fel.

Jag skulle göra vad som helst för att se henne storma in en lugn lördagsfrukost och jag och Tommy tittar på varandra och utbrister: "Nu är det slut på friden".  


 

Födelsedagsfrukost på 18-årsdagen

 

Frukost på Cypern, augusti 2012



Presentation


Jag heter Eva Wedberg. Jag är en vanlig 3-barnsmamma.
Den 12 jan 2013 rämnade världen då vår älskade dotter Helena tog sitt liv, 21 år ung. Bloggen handlar om hur vi hanterar saknaden efter henne.

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14 15
16
17
18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ catchingup med Blogkeen
Följ catchingup med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se