Dikt av Lars Björklund, från samlingen "Ordet och tystnaden"

Avståndet
härifrån till det meningslösa
är försumbart

jag är en skärva liv
en skärva,

av något jag inte känner

Jag uthärdar inte
att livet är så kort
jag står inte ut
med att det är så långt

och när jag ser dig
dina ögon
som följer mig
också i drömmen
fylls jag av en
outhärdlig sorg
och en oändlig glädje