Det händer nån gång ibland att jag har svårt att somna på kvällen.

Då brukar jag låtsas att Helena finns i rummet och håller min hand. Det blir så verkligt och känns så tryggt att oftast somnar jag direkt.

Nu sitter jag vid köksbordet och tittar mot ytterdörren och försöker föreställa mig att Helena kommer in.

Tänk om hon kom nu, efter drygt 3 månader, trippade in som om inget hänt.

Tänker på hur glatt överraskad jag skulle bli.

Jag:        "Kommer du?"

"Helena:    "Ja, mamma skulle jag inte det"

Jag:       "Jag blir så förvånad bara, jag började tvivla på att jag skulle få se dig igen"

Helena:   "Ja, nu blir du väl förvånad att jag kommer här" (Skämt vi ofta körde med : nu blir du väl förvånad att jag .....)

Jag:       " Ja, fy fan, så här förvånad har jag aldrig blivit förut "   (med flygvärdinneröst, annat skämt vi körde med)

Helena:  "Är du glad att jag kommer då?"

Jag:        "ja, jag har saknat dig, det är så tomt och tyst när du inte är här"

Sen går hon fram till kylskåpet och öppnar det, konstaterar att vi inte har något gott hemma, hon brer några mackor, gör Oboy  och sätter sig vid köksbordet.

Redan nu, efter några minuter är allt oreda; skorna spridda i hallen, jackan på byrån och oboypulver på golvet.

Och jag hoppas hon ska gilla min frisyr och tröjan jag köpt.

Och jag berättar om att Max fortfarande drar i kopplet när vi är ute men att han är jättesmart när han klurar med sina aktivitetstavlor.

Jag har inte hunnit se Mad Men som jag fick i julklapp ännu. Men Revenge-boxen har jag kollat på hela så den kan hon få tillbaka.

Jag säger att jag tror det är bra om hon ringer sin kusin T som är ledsen.

Jag kan nog inte låta bli att förebrå henne det som hände, säga att det var väl ändå ganska dumt.

Säkert måste jag också tjata litet om att nu är det hennes tur att gå ut med hundarna.

Men jag hoppas också att hon inte har andra planer för kvällen utan att hon stannar och äter middag "Om det är nån god mat kan jag äta här" 

Det är ju torsdag och pannkakor så det löser sig.

Och jag säger säkert till henne att nu har hon varit borta så länge så jag tycker gott hon kan stanna hemma ett tag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Älskade vännen!! Så länge sen jag skrev här. Idag är det din födelsedag, ännu en utan dig. Det är 10:e gången vi inte kan fira dig. Om du fått vara kvar hade vi firat din 31-årsdag idag. Men du är för alltid 21, litet vilsen och inte riktigt vuxen. J...

Älskade Stinta!   Det är så obegripligt, ytterligare en födelsedag utan dig. Jag börjar tappa räkningen hur många gånger du inte varit med. Jag tror det är den åttonde gången nu.  Det har flera gånger varit dramatiskt runt omkring den här dagen...

12 januari. F**ng j**a dag. Sju år idag sen katastrofen. Det är helt otroligt att det gått sju är. 12 januari kommer aldrig att bli en bra dag. Inget den dagen kan uppväga att Helena lämnade oss den 12 januari 2013. Jag vet inte om ni sett filmer...

     28 år idag 28 år, bara två år till 30. När du lämnade oss var du mindre än två år äldre än 20. Och du är för evigt 21 år, det var de år du fick här hos oss. Eller snarare de år vi fick med dig. Daniel din storebror som föddes 19 månade...

Helt plötsligt är vi här igen. 11 januari, imorgon 12 januari. Det har gått ytterligare ett år. 5 år. Det är svårt att förstå. Så kort tid och ett helt liv på samma gång. Jag mår bra nu. Livet är gott på så många sätt. Jag är glad för det mes...