Det är den första aftonen utan Helena. Det har i och för sig varit påskafton utan henne men det var mitt i en helg och inte riktigt på samma sätt.

Det finns tre aftnar varje år som jag tycker  liknar varandra till sin karaktär. De symboliserar slutet på något och början på nåt annat.

Nyårsafton, slutet på det gamla året och början på ett nytt.

Midsommarafton, slutet på våren, början av semestern, ljus dygnet runt.

Och så ikväll, Valborgsmässoafton, slutet på vintern, våren har äntligen kommit på allvar.

Det gemensamma för dessa är att förväntningarnan brukar vara skyhöga på själva kvällen. Tidningar är fulla med tips på aktiviteter att göra och maträtter att äta.

Köerna på Systembolaget brukar vara rekordlånga. Är det en tillfällighet att de flesta precis fått lön också?

En annan sak som är gemensam för dessa kvällar är att jag inte tycker om dem.

Inte i vanliga fall, och definitivt inte i år.

Det känns så kravfyllt med att det ska vara så lyckat så det blir inget nöje. Dessutom är det alldeles för mycket folk ute. Så med undantag av midsommar så brukar jag försöka undvika firandet.

På Valborg är jag oftast bortrest. Jag och Emilia skulle ha varit i Tokyo precis nu, vi hade planerat det men insåg redan i januari att vi inte skulle orka.

Men även om man inte brukar fira så är en sån här kväll jobbig när livet kastats om så som det har gjort för oss.

Det går inte att undvika alla människor i affärerna eller vårsångerna som spelas i radion.

Man tänker på vad man gjorde förra Valborg (jag var i Jämtland, Helena och Tommy jobbade, Emilia var på scouterna, vi var tvungna att avliva kaninen).

Vi tänker ju ofta på vad vi gjorde förra året, vad vi gjorde för ett halvår sen eller för fyra månader sen. Men vi tänker inte på exakta datum. Vad gjorde vi 6 maj förra året? eller 20 oktober? Det är de här aftnarna som är jobbiga och som sticker ut, även om man försöker undvika dem.

Så jag tänker inte ge mig ut och titta på nån brasa och lyssna på vårsånger i år heller.

Jag ska sitta här hemma och låtsas att det är en så vanlig kväll som vanligt. Titta på TV och spela Candy Crush.

Helena var inte heller särskilt förtjust i aftnarna, de sista åren jobbade hon nästan alltid.

Skulle hon "festa" så skedde det hellre på en vanlig måndag. Gärna hemma  med några kompisar och klädd i myskläder.

Här kommer några bilder från maj förra året från just en sån kväll, bilderna har Lina tagit.

TREVLIG VALBORG!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Älskade vännen!! Så länge sen jag skrev här. Idag är det din födelsedag, ännu en utan dig. Det är 10:e gången vi inte kan fira dig. Om du fått vara kvar hade vi firat din 31-årsdag idag. Men du är för alltid 21, litet vilsen och inte riktigt vuxen. J...

Älskade Stinta!   Det är så obegripligt, ytterligare en födelsedag utan dig. Jag börjar tappa räkningen hur många gånger du inte varit med. Jag tror det är den åttonde gången nu.  Det har flera gånger varit dramatiskt runt omkring den här dagen...

12 januari. F**ng j**a dag. Sju år idag sen katastrofen. Det är helt otroligt att det gått sju är. 12 januari kommer aldrig att bli en bra dag. Inget den dagen kan uppväga att Helena lämnade oss den 12 januari 2013. Jag vet inte om ni sett filmer...

     28 år idag 28 år, bara två år till 30. När du lämnade oss var du mindre än två år äldre än 20. Och du är för evigt 21 år, det var de år du fick här hos oss. Eller snarare de år vi fick med dig. Daniel din storebror som föddes 19 månade...

Helt plötsligt är vi här igen. 11 januari, imorgon 12 januari. Det har gått ytterligare ett år. 5 år. Det är svårt att förstå. Så kort tid och ett helt liv på samma gång. Jag mår bra nu. Livet är gott på så många sätt. Jag är glad för det mes...