Direktlänk till inlägg 2 maj 2013
När jag ska se på film så vill jag koppla av och bli glad.
Jag gillar inte alls skräckisar och är inte så förtjust i science fiction. Jag tycker djupa dramer ex Ingmar Bergman är urtrist.
Jag kan se drama men vill att det underförstått redan från början ska framgå att slutet blir lyckligt.
Det jag föredrar är actionfilmer, gärna spännande och litet läskigt men hjälten ska alltid klara sig.
Och så rom-com Pretty Woman, Notting Hill, The proposal och en massa andra.
Med Helena hade vi många filmkvällar, hon klagade på att jag vär så enkelspårig "Mamma behöver vi inte ens fråga, hon vill alltid se nåt lättsamt som man blir glad av."
En av alla dessa rom-com, kanske till och med juvelen i kronan är Fyra bröllop och en begravning. Det är en riktig måbra-film med fest, fest och romantik. Och så för balansens skull, ett dödsfall med påföljande begravning. Han som dör är homosexuell (litet laddat i en engelsk film för 20 år sedan).
På begravningen läser hans fästman WH Audens Funeral Blues. Dikten som blev berömd efter filmen låter som följer.
Fast jag har ändrat he till she.
Stop all the clocks, cut off the telephone
Prevent the dog from barking with a juicy bone
Silence the pianos and with muffeled drum
Bring out the coffin, let the mourners come
Let aeroplanes circle, mooning overhed
Scribbling on the sky the message "She is dead"
Put crepe bows round the white neck of the public cloves
Let the traffic policemen wear black cotton gloves
She was my North, my South, my East, my West
My working week, my sunday rest
My noon, my midnight, my talk my song
I thought i would last forever, I was wrong
The stars are not wanted now, put out every one
Pack up the moon an dismantle the sun
Poor away the ocean and sweep up the wood
For nothing now can ever come to any good
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 |
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 |
|||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|