catchingup

Direktlänk till inlägg 9 juli 2013

Brev till Helena

Av Eva Wedberg - 9 juli 2013 21:13

Hej gumman!

Det var ett tag sedan jag skrev.

Jag vill ju så gärna tro att du följer mig nånstans och vet vad som händer här hos oss ändå.

Men det känns bra att skriva till dig. Nästan som om vi pratade med varandra.


Jag, Emilia, Åsa och Lovisa har varit i London. Minns du när vi var där med Åsa och Emma?

Vi hade bokat rum i Bayswater, eller Bajsvattnet som vi döpte det till (Åsa om jag minns rätt). Vi hittade inte hotellet utan virrade som vanligt på hur länge som helst. Du fick skavsår men jag och Åsa försäkrade att vi snart skulle vara framme. Till slut fick vi ta taxi.

Hur lycklig du var när du hittade de svarta kängorna i Camden. Du tyckte de var precis rätt, jag tyckte de var hemska. Förstod aldrig din förtjusning i punkmodet. Men musiken du lyssnade på tyckte jag om: Ramones bland andra.

Jag har köpt ny telefon också. Du tjatade så länge att jag skulle byta för min var så dålig. Den ringde upp fastän den låg i väskan och ibland gick det inte att svara. Jag var tvungen att byta SIM-kort, det gamla sitter kvar i den gamla telefonen. Så alla dina meddelanden finns kvar i den gamla. Det känns bra att de fick vara orörda som de är. Ditt telefonnummer finns också i den telefonboken.

Jag lade upp alla nummer på nytt i den nya telefonen. På så vis slapp jag ta bort ditt nummer.

Men min telefon är mycket tystare nu. Om jag lägger ihop alla samtal från alla andra så blir det mycket färre än de du ringde. Jag saknar dina telefonsamtal väldigt mycket.

Och alla dina nonsensmeddelanden. "Ring". "Svara då", "Vad gör du?" "Mamma"


Ikväll har jag och Daniel hämtat hit Ronja. Hon har det så bra hos Lina men vi vill gärna ha henne här ibland. Hon är lika busig som vanligt. Skitjobbig men man blir så glad av henne. Precis som sin matte, men det har du hört tusen gånger förut.

Max börjar bli vuxen. Han drar mindre i kopplet och gör inte lika mycket utfall mot andra. Han är litet mager så jag ger honom en frukostmacka varje morgon. Skogaholmslimpa med ost ska det vara. Max och Milo var hos Alf och Camille för några helger sen, då fick de mackor med leverpastej och det gick också ner.


Helena vi reder oss på nåt vis utan dig. Men vi saknar dig så oerhört mycket. Vi önskar att du var kvar hos oss, det är så fel att du inte är här.


Jag skriver snart till dig igen.


Massor med kramar från mamma.




 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Eva Wedberg - Torsdag 11 jan 21:12

Helt plötsligt är vi här igen. 11 januari, imorgon 12 januari. Det har gått ytterligare ett år. 5 år. Det är svårt att förstå. Så kort tid och ett helt liv på samma gång. Jag mår bra nu. Livet är gott på så många sätt. Jag är glad för det mes...

Av Eva Wedberg - 10 juni 2017 19:29


Det har gått två dagar sen vi var tvungna att ta bort Max. Han hade sen några månader svår diare' och magsmärtor och ingen behandling hjälpte. Det var så otroligt tungt att behöva ta beslutet och vi är fortfarande som bedövade. Inget är sig riktigt ...

Av Eva Wedberg - 8 april 2017 16:42

Vad märkligt det blir. Hela veckan har jag liksom laddat för idag, Helenas 26-årsdag . Våndats, känt mig litet låg. Funderat hur vi ska "fira". Vi äter inte tårta eller ställer till med kalas på hennes födelsedag längre. Jag vet att många som förlo...

Av Eva Wedberg - 13 februari 2017 22:19

Jag är med i flera anhöriggrupper på Facebook. Det är bland annat SPES-gruppen för oss som förlorat någon som genom självmord, Föräldrar till barn som lämnade livet, för oss som förlorat barn genom självmord och Febe för oss som förlorat barn. Som...

Av Eva Wedberg - 12 januari 2017 21:30

  Det har gått 4 år sedan Helena lämnade oss. Det är så svårt att förstå- Jag har gjort några noteringar igår och idag som jag publicerar här i bloggen.       11 januari kl 14:00 Jobbar, tankarna återvänder gång på gång till imorgon.  Det ...

Presentation


Jag heter Eva Wedberg. Jag är en vanlig 3-barnsmamma.
Den 12 jan 2013 rämnade världen då vår älskade dotter Helena tog sitt liv, 21 år ung. Bloggen handlar om hur vi hanterar saknaden efter henne.

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ catchingup med Blogkeen
Följ catchingup med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se