I dagens DN finns en artikel om att självmordslarmen ökar dramatiskt i Stockholm. Det har ökat med en tredjedel de senaste fyra åren.

Man jobbar med att sätta upp räcken vid exempelvis Västerbron och Tranebergsbron. Det har tydligen inte haft någon större effekt ännu.

Det finns massor med arbete att göra kring detta.

För ett tag sedan läste jag en annan artikel i DN om att hantera kriser. Det är en intervju med terapeuten och läkaren Russ Harris som skrivit en bok om att hantera kriser. Boken är skriven med utgångspunkt av hans eget krisarbete när hans son fick diagnosen autism.

Artikeln inleddes med  följande mening:

"Den som lever kommer förr eller senare att få en rejäl käftsmäll av livet".

Jag tycker det är en så himla bra formulering. För ingen går väl genom livet utan svårigheter av olika slag.

Vi i vår familj har denna gång drabbats av en smäll som nära nog knockat oss. Det är inte synd om oss. Vi är ledsna och sorgearbetet tar mycket kraft. Men vi har väldigt många positiva saker i vårt liv som det gäller att inte glömma.

Det är också det "käftsmälls-artikeln" handlar om.Man kan inte veta när livet ska slå till.  Kriser kan vi inte undvika. Det är hur vi hanterar dem som är det viktiga och som avgör hur vi kan fortsätta.

Man ska inte blunda för det som hänt, tillåt jobbiga känslor och tankar men fastna inte i dem.

Det är också viktigt att vara snäll mot sig själv och inte odla ett självförakt. Tillåta sig att se det ljusa i tillvaron.

När man drabbas av en kris, kan vara sjukdom, död, skilsmässa, arbetslöshet så reagerar vi ofta som barn. Vi tycker det är orättvist att just vi drabbats.

Det är också nånting jag själv sagt många gånger denna tid, att det är orättvist.  "Jag som betalar skatt, inte kastar skräp på marken och är snäll mot djur och människor, varför skulle jag drabbas av att förlora ett barn?"

Naturligtvis ska det inte hända någon men jag hade faktiskt inte förtjänat detta.

Den senaste tiden har jag lyckats tappa både min kamera och telefon så de gått sönder. Vi har också haft punktering på bilen ett par gånger den senaste veckorna.

Jag tänkte först att vi har sån otur. vi är ledsna i grunden och så händer små olyckor hela tiden. När ska det vända? och så vidare.

Men det kanske inte är otur. Det kan ju mycket väl vara så att jag är mer oförsiktig för att jag grunnar över andra saker - och då händer en massa mindre missöden.

Ha en fin dag i värmen.

Jag packar för en vecka i Sälen.

 

Ann-Sofi

29 juli 2013 21:22

Hej!
Om du inte har läst någon bok av Russ Harris så tycker jag verkligen att du ska göra det. Själv läste jag 'Lyckofällan' för ett kort tag sedan, och jag kan ärligt säga att det förändrade mina tankar och därmed mitt liv - jag har fått verktyg att åtminstone lite grand rå på det jobbiga som kan börja snurra i huvudet. Hans senaste bok om ACT i livskriser står näst på tur när den kommer ifrån biblioteket. /Ann-Sofi

http://viktigavardag.wordpress.com

Eva Wedberg

4 augusti 2013 20:40

Tack för tipset. Jag ska snarast leta upp den boken.
Ha det bra/Eva

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Älskade vännen!! Så länge sen jag skrev här. Idag är det din födelsedag, ännu en utan dig. Det är 10:e gången vi inte kan fira dig. Om du fått vara kvar hade vi firat din 31-årsdag idag. Men du är för alltid 21, litet vilsen och inte riktigt vuxen. J...

Älskade Stinta!   Det är så obegripligt, ytterligare en födelsedag utan dig. Jag börjar tappa räkningen hur många gånger du inte varit med. Jag tror det är den åttonde gången nu.  Det har flera gånger varit dramatiskt runt omkring den här dagen...

12 januari. F**ng j**a dag. Sju år idag sen katastrofen. Det är helt otroligt att det gått sju är. 12 januari kommer aldrig att bli en bra dag. Inget den dagen kan uppväga att Helena lämnade oss den 12 januari 2013. Jag vet inte om ni sett filmer...

     28 år idag 28 år, bara två år till 30. När du lämnade oss var du mindre än två år äldre än 20. Och du är för evigt 21 år, det var de år du fick här hos oss. Eller snarare de år vi fick med dig. Daniel din storebror som föddes 19 månade...

Helt plötsligt är vi här igen. 11 januari, imorgon 12 januari. Det har gått ytterligare ett år. 5 år. Det är svårt att förstå. Så kort tid och ett helt liv på samma gång. Jag mår bra nu. Livet är gott på så många sätt. Jag är glad för det mes...