Selektiv perception är ett uttryck jag lärde mig när jag gick förskollärarlinjen för drygt 30 år sedan.

Det innebär att man lägger märke till saker som är aktuella för en själv.

Exempelvis är man gravid hittar man många artiklar om graviditet i tidningen, är man intresserad av trav så ser man mycket som rör hästar, och så vidare.

Naturligtvis hittar jag massor, tidningsartiklar, böcker och TV-program som rör sorg, #suicid och att förlora barn.

Idag var det en artikel i DN om en kvinna som förlorade sin man så han hastigt gick bort i en hjärtinfarkt, 44 år gammal. Hon har nu skrivit en bok om sorgen och arbetet med att få ett bra liv igen.

När jag läste boken slogs det mig åter hur olika vi sörjer. Hennes sorgearbete skilde sig ganska mycket från mitt.

Hon struntade i hur hon var klädd eller lät bli att duscha. För mig var det väldigt viktigt att känna mig fräsch och att ha ordning omkring mig.  Det motverkade det kaos jag hade inuti.

Hon hade också svårt att planera, under flera år såg hon max en vecka framåt.  Jag har nästan hela tiden varit fast besluten att klara av detta och haft olika strategier i huvudet för att det ska gå.

Det är dock viktigt att komma ihåg att inget är rätt eller fel. Det är heller inte antal tårar man fäller som mäter sorgen.

Den här bilden har jag haft med förut tror jag. Men jag tycker om att se mig tillsammans med båda mina döttrar