catchingup

Direktlänk till inlägg 19 augusti 2013

Livet som fortsätter

Av Eva Wedberg - 19 augusti 2013 21:18

Ikväll har jag och Ronja ägnat oss åt social träning.

Vi tog bussen ner till Tumba centrum, satt på en bänk och tittade på bussar, människor, hundar, rullatorer och så vidare. Efter någon timmer tog vi bussen igen och promenerade de sista kilometrarna hem.

Ronja var inte särskilt förtjust i övningen. Hon protesterade när vi skulle gå på bussen, rumpan låg klistrad mot marken.

Efter ett tag såg jag hur hennes rygg var full av mjäll på grund av att hon var stressad.

Det hela gick dock fint och nu sover hon gott i soffan.


Första sommaren vi bodde här, 2002, planterade vi flera fruktträd. Bland annat ett äppelträd  av sorten astrakan. Inspirerade av  Vilhelm Mobergs Utvandrarna.

Det har hittills varit sparsamt med äpplen i trädet. I år har det dock fullständigt exploderat. Vi plockar hink på hink. En del ger vi bort men vi försöker också göra litet för frysen som vi kan ta fram senare.

Ikväll har jag, Tommy och Emilia bakat ett gäng äppelpajer så det doftar riktigt gott här hemma just nu.


Såna här kvällar blir det också så tydligt att livet fortsätter men att någon fattas. Det är de här parallella spåren i livet som jag pratar om ibland.

Den djupa, djupa sorgen får dela plats med det vardagliga i det nya livet.

Jag tror det är det som är sorgearbete. Och att sorgen aldrig går över men att den alltmer får lämna plats för andra saker som sker.

På Helenas Facebook hade någon skrivit texten till Lisa Nilssons fina Var är du min vän.

Såhär kommer den:


Nu är sommarn’ här och fjärden ligger blå
Hela stan är tom och dammig, jag har ingenstans att gå
Det är tomflaskor i parken, ingenting i tidningen
Nu är sommarn’ här men var är du min vän
Nu är hösten här och luften är som glas
och jag räknar varje timme för du kommer väl tillbaks
Mörkret rasar över husen och imorgon blir det regn
Nu är hösten här men var är du min vän
Nu är vintern här och natten... är så hård
Jag vill tänka på nåt’ annat men att glömma det är svårt
Jag kan inte lägre se, det blåser snö i ögonen
Nu är vintern här men var är du min vän

Nu är våren här och vinden ligger på
Trottoarerna är smutsiga och gatorna är grå

och förlåt om jag är dyster, det ska nog bli bättre sen’
Nu är våren här men var är du min vän
Nu är livet här, jag borde hoppa på
Jag har inget att förlora men jag stannar här endå
Jag har vant mig vid att vänta, jag kan vänta länge än
Nu är livet här men var är du min vän

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Eva Wedberg - Lördag 10 juni 19:29


Det har gått två dagar sen vi var tvungna att ta bort Max. Han hade sen några månader svår diare' och magsmärtor och ingen behandling hjälpte. Det var så otroligt tungt att behöva ta beslutet och vi är fortfarande som bedövade. Inget är sig riktigt ...

Av Eva Wedberg - Lördag 8 april 16:42


Vad märkligt det blir. Hela veckan har jag liksom laddat för idag, Helenas 26-årsdag . Våndats, känt mig litet låg. Funderat hur vi ska "fira". Vi äter inte tårta eller ställer till med kalas på hennes födelsedag längre. Jag vet att många som förlo...

Av Eva Wedberg - Måndag 13 feb 22:19

Jag är med i flera anhöriggrupper på Facebook. Det är bland annat SPES-gruppen för oss som förlorat någon som genom självmord, Föräldrar till barn som lämnade livet, för oss som förlorat barn genom självmord och Febe för oss som förlorat barn. Som...

Av Eva Wedberg - Torsdag 12 jan 21:30

  Det har gått 4 år sedan Helena lämnade oss. Det är så svårt att förstå- Jag har gjort några noteringar igår och idag som jag publicerar här i bloggen.       11 januari kl 14:00 Jobbar, tankarna återvänder gång på gång till imorgon.  Det ...

Av Eva Wedberg - 16 december 2016 18:30


   Det är en dryg vecka före jul. Jag skyndar genom stan på väg till ett möte. Genom ett Stockholm som pyntats med tusentals julslingor. Stressade stockholmare rusar likt myror genom staden. Trafiken och ljuden Runt omkring är nästan öronbedövande. ...

Presentation


Jag heter Eva Wedberg. Jag är en vanlig 3-barnsmamma.
Den 12 jan 2013 rämnade världen då vår älskade dotter Helena tog sitt liv, 21 år ung. Bloggen handlar om hur vi hanterar saknaden efter henne.

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5 6
7
8 9 10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29 30
31
<<< Augusti 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ catchingup med Blogkeen
Följ catchingup med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se