catchingup

Direktlänk till inlägg 6 september 2013

Presenter

Av Eva Wedberg - 6 september 2013 21:10

Sorg är så mycket mer än att gråta.


Vad sorg handlar om för mig är att hitta ett sätt att hantera det ofattbara och att finna vägen till ett fungerande fortsatt liv.

Det behövs tid till stillhet och eftertanke men också till aktiviteter som skapar kraft inför framtiden.


Jag brukar vanligtvis inte ligga kvar i sängen eller vara apatisk. Jag gråter en del fortfarande men inte så länge åt gången.

Det är så olika och inget är mer rätt än något annat.


Däremot har jag vissa "kryckor" eller "tuvor" jag hoppar emellan . Eller ska man kalla det ritualer?

Jag har tidigare berättat att jag har behov av att åka ofta till kyrkogården till graven. Det är också viktigt för mig att hålla fint på skänken med Helenas foton och minnessaker.  Det finns alltid fina blommor där och vi tänder ljus varje kväll. När jag släcker ljusen för kvällen säger jag alltid godnatt till Helenas foto.


Jag har ofta på mig något som tillhört Helena eller som jag fått i present av henne.

Om jag reser bort är det extra viktigt för mig att ha med något som jag känner kopplar mig till Helena.

När jag köper res-presenter till familjen är det självklart att även Helena ska "få" något.

Jag vet att det inte är på riktigt men det känns bra för mig att göra så.

När jag var i London i somras köpte jag ett armband med nitar i Camden. Nu närjag var i Finland köte jag en stor chokladkaka med Helenas favorit, Marabou mjölkchoklad. Några bitar har jag lämnat på kyrkogården, resten finns på hennes skänk. Ibland tar jag någon bit och lämnar tillbaka resten.


Jag vet att det är fånigt men det fungerar för mig.


Härkommer en bild på Helena som jag tycker väldigt mycket om.

Det är verkligen hon.

 

Bild från 2008. En glad Helena med sitt fina leende.

 

Armbandet

 

Chokladkakan

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Eva Wedberg - Torsdag 11 jan 21:12

Helt plötsligt är vi här igen. 11 januari, imorgon 12 januari. Det har gått ytterligare ett år. 5 år. Det är svårt att förstå. Så kort tid och ett helt liv på samma gång. Jag mår bra nu. Livet är gott på så många sätt. Jag är glad för det mes...

Av Eva Wedberg - 10 juni 2017 19:29


Det har gått två dagar sen vi var tvungna att ta bort Max. Han hade sen några månader svår diare' och magsmärtor och ingen behandling hjälpte. Det var så otroligt tungt att behöva ta beslutet och vi är fortfarande som bedövade. Inget är sig riktigt ...

Av Eva Wedberg - 8 april 2017 16:42

Vad märkligt det blir. Hela veckan har jag liksom laddat för idag, Helenas 26-årsdag . Våndats, känt mig litet låg. Funderat hur vi ska "fira". Vi äter inte tårta eller ställer till med kalas på hennes födelsedag längre. Jag vet att många som förlo...

Av Eva Wedberg - 13 februari 2017 22:19

Jag är med i flera anhöriggrupper på Facebook. Det är bland annat SPES-gruppen för oss som förlorat någon som genom självmord, Föräldrar till barn som lämnade livet, för oss som förlorat barn genom självmord och Febe för oss som förlorat barn. Som...

Av Eva Wedberg - 12 januari 2017 21:30

  Det har gått 4 år sedan Helena lämnade oss. Det är så svårt att förstå- Jag har gjort några noteringar igår och idag som jag publicerar här i bloggen.       11 januari kl 14:00 Jobbar, tankarna återvänder gång på gång till imorgon.  Det ...

Presentation


Jag heter Eva Wedberg. Jag är en vanlig 3-barnsmamma.
Den 12 jan 2013 rämnade världen då vår älskade dotter Helena tog sitt liv, 21 år ung. Bloggen handlar om hur vi hanterar saknaden efter henne.

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ catchingup med Blogkeen
Följ catchingup med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se