Sorg är så mycket mer än att gråta.

Vad sorg handlar om för mig är att hitta ett sätt att hantera det ofattbara och att finna vägen till ett fungerande fortsatt liv.

Det behövs tid till stillhet och eftertanke men också till aktiviteter som skapar kraft inför framtiden.

Jag brukar vanligtvis inte ligga kvar i sängen eller vara apatisk. Jag gråter en del fortfarande men inte så länge åt gången.

Det är så olika och inget är mer rätt än något annat.

Däremot har jag vissa "kryckor" eller "tuvor" jag hoppar emellan . Eller ska man kalla det ritualer?

Jag har tidigare berättat att jag har behov av att åka ofta till kyrkogården till graven. Det är också viktigt för mig att hålla fint på skänken med Helenas foton och minnessaker.  Det finns alltid fina blommor där och vi tänder ljus varje kväll. När jag släcker ljusen för kvällen säger jag alltid godnatt till Helenas foto.

Jag har ofta på mig något som tillhört Helena eller som jag fått i present av henne.

Om jag reser bort är det extra viktigt för mig att ha med något som jag känner kopplar mig till Helena.

När jag köper res-presenter till familjen är det självklart att även Helena ska "få" något.

Jag vet att det inte är på riktigt men det känns bra för mig att göra så.

När jag var i London i somras köpte jag ett armband med nitar i Camden. Nu närjag var i Finland köte jag en stor chokladkaka med Helenas favorit, Marabou mjölkchoklad. Några bitar har jag lämnat på kyrkogården, resten finns på hennes skänk. Ibland tar jag någon bit och lämnar tillbaka resten.

Jag vet att det är fånigt men det fungerar för mig.

Härkommer en bild på Helena som jag tycker väldigt mycket om.

Det är verkligen hon.

Bild från 2008. En glad Helena med sitt fina leende.

Armbandet

Chokladkakan

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Älskade vännen!! Så länge sen jag skrev här. Idag är det din födelsedag, ännu en utan dig. Det är 10:e gången vi inte kan fira dig. Om du fått vara kvar hade vi firat din 31-årsdag idag. Men du är för alltid 21, litet vilsen och inte riktigt vuxen. J...

Älskade Stinta!   Det är så obegripligt, ytterligare en födelsedag utan dig. Jag börjar tappa räkningen hur många gånger du inte varit med. Jag tror det är den åttonde gången nu.  Det har flera gånger varit dramatiskt runt omkring den här dagen...

12 januari. F**ng j**a dag. Sju år idag sen katastrofen. Det är helt otroligt att det gått sju är. 12 januari kommer aldrig att bli en bra dag. Inget den dagen kan uppväga att Helena lämnade oss den 12 januari 2013. Jag vet inte om ni sett filmer...

     28 år idag 28 år, bara två år till 30. När du lämnade oss var du mindre än två år äldre än 20. Och du är för evigt 21 år, det var de år du fick här hos oss. Eller snarare de år vi fick med dig. Daniel din storebror som föddes 19 månade...

Helt plötsligt är vi här igen. 11 januari, imorgon 12 januari. Det har gått ytterligare ett år. 5 år. Det är svårt att förstå. Så kort tid och ett helt liv på samma gång. Jag mår bra nu. Livet är gott på så många sätt. Jag är glad för det mes...