catchingup

Direktlänk till inlägg 12 augusti 2014

1 år och 7 månader och Robin Williams

Av Eva Wedberg - 12 augusti 2014 20:51


Den här dagen, den 12 augusti 2014 vaknade jag och många med mig till beskedet att den underbare skådespelaren och komikern Robin Williams tagit sitt liv. En fantastisk glädjespridare som också bar på ett stort mörker. Robin Williams gjorde många fina roller, Mork och Mindy, Döda poeters sällskap, rösten till Anden i tecknade Aladdin bland annat.

Jag förknippar honom främst med den 24 augusti 1989 då jag födde min son. Under en segdragen förlossning hyrde vi film för att få tiden att gå. Filmen var ”Good Morning Vietnam”  Med Robin Williams vrålande ” Gooood Moooorninggg  Vietnaam”   i öronen  upplevde vi en av de bästa dagarna i livet.


Datumet den 12 är fortfarande väldigt laddat för mig. Flera dagar innan blir pulsen litet högre, jag blir stirrig och jag återvänder till dagarna innan den 12 januari 2013.

De 12:e varje månad återupplever jag fortfarande timme för timme den ödesdigra 12 januari 2013. 14:00 när jag pratade med henne sista gången, 16:45 när det hände, 20:15 när polisen ringde på dörren. Och otaliga gånger hemsöks jag av skuldfyllda, frustrerande tankar: ”Om jag åkt till henne den här tiden, om jag frågat mer, om jag ringt under eftermiddagen. Kanske hade det sett annorlunda ut då.”


Den senaste tiden har jag dragit mig till minnes delar av ett samtal jag och Helena hade den 10 januari 2013, två dagar innan hon lämnade oss.  Helena hade varit ledig ett par veckor och skulle börja på nytt jobb måndagen efter. Jag stod och lagade mat och hon satt på en köksstol och höll mig sällskap, som så många gånger förr.

Jag frågade henne om hon kände sig piggare när hon varit ledig ett tag och om hon tyckte det var skönt att ha tid att koppla av. Hon svarade att det var OK men att hon kände sig rastlös och längtade efter att komma igång och jobba igen.  Hon hade till och med funderingar på att söka extrajobb på äldreboende på helgerna.

När jag tänker på samtalet, som kan verka bagatellartat, påminns jag om att jag hade en gnagande oro för henne. Jag ångrar att jag inte frågade mer den gången. Hon var trött och utarbetad och hade nog behövt vara ledig två månader istället för två veckor. Hon kunde rimligtvis inte ha hunnit vila sig så mycket på två veckor så hon nu var rastlös och klättrade på väggarna.


 Idag är det alltså 1 år och 7 månader sedan vi miste Helena. Ofattbart - länge och kort tid på samma gång.

Jag tänker på alla som drabbats efter mig och som jag vet har det så jobbigt.

På ett sätt är jag tacksam att det gått mer än ett och ett halvt år.

 Smärtan och sorgen finns lika stark som förut men liknar alltmer en följeslagare som går bredvid. Den finns där hela tiden men får samsas med annat och ibland också ge plats och stiga åt sidan.

 


 
ANNONS
 
Johanna

Johanna

15 augusti 2014 11:03

Vilken underbart fin blogg. Du skriver så himla fint <3 stor kram / Johanna

http://balladerochgrimascher.blogg.se

Eva Wedberg

15 augusti 2014 17:42

Tack snälla Johanna för fina ord. Kram Eva

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Eva Wedberg - Torsdag 11 jan 21:12

Helt plötsligt är vi här igen. 11 januari, imorgon 12 januari. Det har gått ytterligare ett år. 5 år. Det är svårt att förstå. Så kort tid och ett helt liv på samma gång. Jag mår bra nu. Livet är gott på så många sätt. Jag är glad för det mes...

Av Eva Wedberg - 10 juni 2017 19:29


Det har gått två dagar sen vi var tvungna att ta bort Max. Han hade sen några månader svår diare' och magsmärtor och ingen behandling hjälpte. Det var så otroligt tungt att behöva ta beslutet och vi är fortfarande som bedövade. Inget är sig riktigt ...

Av Eva Wedberg - 8 april 2017 16:42

Vad märkligt det blir. Hela veckan har jag liksom laddat för idag, Helenas 26-årsdag . Våndats, känt mig litet låg. Funderat hur vi ska "fira". Vi äter inte tårta eller ställer till med kalas på hennes födelsedag längre. Jag vet att många som förlo...

Av Eva Wedberg - 13 februari 2017 22:19

Jag är med i flera anhöriggrupper på Facebook. Det är bland annat SPES-gruppen för oss som förlorat någon som genom självmord, Föräldrar till barn som lämnade livet, för oss som förlorat barn genom självmord och Febe för oss som förlorat barn. Som...

Av Eva Wedberg - 12 januari 2017 21:30

  Det har gått 4 år sedan Helena lämnade oss. Det är så svårt att förstå- Jag har gjort några noteringar igår och idag som jag publicerar här i bloggen.       11 januari kl 14:00 Jobbar, tankarna återvänder gång på gång till imorgon.  Det ...

Presentation


Jag heter Eva Wedberg. Jag är en vanlig 3-barnsmamma.
Den 12 jan 2013 rämnade världen då vår älskade dotter Helena tog sitt liv, 21 år ung. Bloggen handlar om hur vi hanterar saknaden efter henne.

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2014 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ catchingup med Blogkeen
Följ catchingup med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se