Så  har vi ”firat” andra Allhelgonadagen efter Helena.

Jag funderade en del innan hur det skulle kännas den här andra gången. Nu när vi visste mer om hur det skulle bli. Förra året tog vi oss igenom saker eftersom de kom. Vi planerade inte så mycket. Det fanns inte så mycket utrymme att tänka hur det skulle vara. Det var mer som en ångestladdad klump i magen och tankar om hur vi skulle klara det.

I år har vi en annan förmåga att tänka framåt överhuvudtaget och därmed också kommande helgdagar.

Det är annorlunda med högtidsdagar och helger nuförtiden.  Det finns två typer. Vi har  de ”vanliga” som vi firar; jul, påsk, midsommar, födelsedagar.  Det är dagar som är extra tuffa, inte de här dagarna som man ser fram emot på samma sätt som förut. Det är dagar när saknaden är mer påtaglig. Vi försöker hitta nya sätt att fira, nya roller, nya traditioner, komma tillbaka till de gamla traditionerna igen men utan Helena. Det tar tid men ag är säker på att vi kommer att lyckas så småningom

Sen har vi då de dagar speciella helgdagar vi firar för Helena. För mig finns det tre högtidsdagar som mer än andra finns för att minnas  Helena. Dagar där vi får skapa nya traditioner enligt de förutsättningar vi har:

Hennes födelsedag 8 april, dagen hon lämnade oss 12 januari och så den allmänna minnesdagen för dem som inte längre finns kvar; Allhelgonadagen.

Vi har i många år åkt till Lilla Dalen den här helgen och tänt ljus.  Vi mist andra personer före Helena och vi har alltid tyckt att det är en fin tradition att åka dit. Det är oerhört vackert när hela den stora kyrkogården lyser av ljus och marschaller. Och en litet ritual i sig att stämma träff med andra släktingar där på eftermiddagen.

Men från förra året är det
 nånting helt annat. Mycket mer smärtsamt. Helena följde gärna med till kyrkogården de här dagarna.  Nu tänder vi istället ljus för henne. Det blir helt fel.

Det har blivit ännu viktigare att åka dit. Att stanna där, delta i Gudstjänsten och gå runt på kyrkogården. Vi var bortresta men åkte hem för att kunna besöka Lilla Dalen.

Det skulle vara ett svek mot Helena annars.

Det är enda helgen på hela året som kapellet är öppet för allmänheten och den enda Gudstjänsten.

Det var en fin stund i kapellet med vacker musik och tid till eftertanke. Det avslutades med psalm 730 ”Må din väg gå dig till mötes”, psalmen jag förknippar mer än nån annan med Helena. Och som vanligt när jag hör den så kom tårarna.

Samtidigt kände jag så tydligt där jag satt att Helena finns bredvid mig. Det spelar ingen roll om det är så eller om mina tankar spelar mig ett spratt. Hon finns där, hon skrattar och mår bra. Jag kunde nästan se henne där i kapellet. Sittande på altarringen med ena benet uppdraget.  Hon skrattade och såg road ut.

Hon fattas oss alla så oerhört mycket, vi behöver henne här men hon har det bra och hon vill att vi ska ha det bra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Älskade vännen!! Så länge sen jag skrev här. Idag är det din födelsedag, ännu en utan dig. Det är 10:e gången vi inte kan fira dig. Om du fått vara kvar hade vi firat din 31-årsdag idag. Men du är för alltid 21, litet vilsen och inte riktigt vuxen. J...

Älskade Stinta!   Det är så obegripligt, ytterligare en födelsedag utan dig. Jag börjar tappa räkningen hur många gånger du inte varit med. Jag tror det är den åttonde gången nu.  Det har flera gånger varit dramatiskt runt omkring den här dagen...

12 januari. F**ng j**a dag. Sju år idag sen katastrofen. Det är helt otroligt att det gått sju är. 12 januari kommer aldrig att bli en bra dag. Inget den dagen kan uppväga att Helena lämnade oss den 12 januari 2013. Jag vet inte om ni sett filmer...

     28 år idag 28 år, bara två år till 30. När du lämnade oss var du mindre än två år äldre än 20. Och du är för evigt 21 år, det var de år du fick här hos oss. Eller snarare de år vi fick med dig. Daniel din storebror som föddes 19 månade...

Helt plötsligt är vi här igen. 11 januari, imorgon 12 januari. Det har gått ytterligare ett år. 5 år. Det är svårt att förstå. Så kort tid och ett helt liv på samma gång. Jag mår bra nu. Livet är gott på så många sätt. Jag är glad för det mes...