catchingup

Direktlänk till inlägg 12 januari 2017

4 år idag

Av Eva Wedberg - 12 januari 2017 21:30


Det har gått 4 år sedan Helena lämnade oss. Det är så svårt att förstå-
Jag har gjort några noteringar igår och idag som jag publicerar här i bloggen.
 
 
 
11 januari kl 14:00
Jobbar, tankarna återvänder gång på gång till imorgon. 
Det fungerar bra att jobba, så tacksam för det. Ett par kollegor tar upp frågor om självmord och psykisk ohälsa med mig. Säger några ord om Helena. Tacksam för det också. Att de vågar och att det sker utan konstigheter.
 
11 januari kl 16:00
Minns klockslagen för fyra år sedan.
 
Vi sågs sista gången på eftermiddagen den 11. Jag med nyopererade ögon och allmänt eländig. Helena och Lina hämtade mig efter operationen.
 
 
Den 11 januari kl 17:30

Jag sitter i bilen på väg hem. Har stort behov att spela  musiken från Helena-listan på Spotify. Galway girl, Himlen är oskyldigt blå, Keep me in your heart for a while. Känner mig ledsen. För min egen skull och alla andra. Allra mest för Helena som inte fick vara kvar, även om jag tror hon har det bra nu.

Funderar på vilken låt som ska symbolisera morgondagen.
 
11 januari kl 21:00
Ser på Lars Lerin. Han intervjuar andra kända svenskar. Som nybliven pappa frågar han mycket om hur man gör för att ens barn ska växa upp till trygga, lyckliga individer. 
Känner att det finns många svar på den frågan. Men inga garantier för att de blir lyckliga.
 

Den 11:e januari kl 22:00

Känner mig spänd och nervös inför imorgon. Hur kommer det att bli. Vill hoppa över hela dagen. Klockslaget 16:45 vill jag stryka för alltid.  Vet ändå att jag måste vara på en viss plats den tiden imorgon. Som att det kan finnas en chans att rädda henne om jag kommer fram före den tiden.
 
 
Den 11 januari kl 23:08
Lagt mig. Sängen full med djur som vanligt. Två hundar och en katt ikväll. Det stormar och snöar utanför.
 
Den 12 januari kl 6:00
Klockan ringer. Ängslig men ändå på nåt vis skönt att den här dagen kommer. Så är den snart över.
Unnar mig att ligga kvar en stund.
Idag bestämmer jag själv mina måsten.
 
Den 12 januari kl 12:00
Tar långlunch. Fina samtal med kollegor.
 
Den 12 januari kl 14:00
Hektiskt dag. Mycket som ska fixas direkt. Känns bra att jobba. Få fokusera på annat. Fyra år sen sista samtalet.
 
Den 12 januari 16:46
Femte året utan Helena har startat.
 
Den 12 januari kl 19:00
Äter tacos, Helenas älsklingsrätt.
Unnar mig en Marabou chokladkaka, även det Helenafavorit.
 
Den 12 januari kl 20:00
Tar hundarna och åker till kyrkogården.
Den är mörk och öde.
Åker helst dit ensam.
Brukar aldrig vara rädd där, som om jag är fredad.
Men kom iväg litet sent och kände mig litet mörkrädd så jag skyndade därifrån ganska snart.
 
Den 12 januari kl 21:00
Kopplar av vid TV:n.
 
 
Jag ville gärna ha något som var personligt för Helena i inlägget. Utöver mina tankar och upplevelser
Ja har funderat litet om jag ska ha någon speciell låt, något minne eller annat.
I morse kom det plötsligt upp enkonversation mellan mig och Helena från
november 2011.
I samma veva i morse läste jag en minnestext för Jackues Werup i dagens DN.
Han som skrivit dikten som står inristad på Helenas sten:
"Vi har varit med om dig, vi kan aldrig förlora dig"
Och det är väl så. Det är de enkla vardagshändelserna jag saknar mest. Samtidigt kan ingen ta ifrån mig minnena.
 
 
 Till sist utdrag ur vår chatt
 
Helena: Hej
Jag:Hej
vad gör du?
 
kollar på film och äter godis.
 
är du full?
 
 
Jag: Varför skulle jag vara full
för du är så pratsam
hahahaha
 
 
och för att DU tar insiativ till att ses ��
 Jag: Initiativ heter det
 
jaja jag och lizz ska spela alfabet nästa vecka
 
Jag:
jaha, nu hoppar smurfarna minsann
 
haha men jag menar då kanske jag stavar bättre
Hur ofta behöver man kunna stava till initiativ liksom
 
Jag:
ikväll hade det ju varit bra att kunna det
haha tur att det bara var dig jag skrev det till och inte på en jobbansökan
vi hörs imrg
ja vilken tid och var ska vi gå då?
11?
yes!
kom ihåg det också fyllo ��
godnatt
natti natii ��
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Eva Wedberg - 8 april 2022 16:18


Älskade vännen!! Så länge sen jag skrev här. Idag är det din födelsedag, ännu en utan dig. Det är 10:e gången vi inte kan fira dig. Om du fått vara kvar hade vi firat din 31-årsdag idag. Men du är för alltid 21, litet vilsen och inte riktigt vuxen. J...

Av Eva Wedberg - 8 april 2020 20:32


Älskade Stinta!   Det är så obegripligt, ytterligare en födelsedag utan dig. Jag börjar tappa räkningen hur många gånger du inte varit med. Jag tror det är den åttonde gången nu.  Det har flera gånger varit dramatiskt runt omkring den här dagen...

Av Eva Wedberg - 12 januari 2020 18:28

12 januari. F**ng j**a dag. Sju år idag sen katastrofen. Det är helt otroligt att det gått sju är. 12 januari kommer aldrig att bli en bra dag. Inget den dagen kan uppväga att Helena lämnade oss den 12 januari 2013. Jag vet inte om ni sett filmer...

Av Eva Wedberg - 8 april 2019 12:03


     28 år idag 28 år, bara två år till 30. När du lämnade oss var du mindre än två år äldre än 20. Och du är för evigt 21 år, det var de år du fick här hos oss. Eller snarare de år vi fick med dig. Daniel din storebror som föddes 19 månade...

Av Eva Wedberg - 11 januari 2018 21:12

Helt plötsligt är vi här igen. 11 januari, imorgon 12 januari. Det har gått ytterligare ett år. 5 år. Det är svårt att förstå. Så kort tid och ett helt liv på samma gång. Jag mår bra nu. Livet är gott på så många sätt. Jag är glad för det mes...

Presentation


Jag heter Eva Wedberg. Jag är en vanlig 3-barnsmamma.
Den 12 jan 2013 rämnade världen då vår älskade dotter Helena tog sitt liv, 21 år ung. Bloggen handlar om hur vi hanterar saknaden efter henne.

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards