catchingup

Direktlänk till inlägg 13 februari 2017

När har man kommit vidare?

Av Eva Wedberg - Måndag 13 feb 22:19

Jag är med i flera anhöriggrupper på Facebook.

Det är bland annat SPES-gruppen för oss som förlorat någon som genom självmord, Föräldrar till barn som lämnade livet, för oss som förlorat barn genom självmord och Febe för oss som förlorat barn.
Som i andra grupper så skriver man inlägg kring det man vill förmedla och man kommenterar och "gillar" varandras inlägg.
För mig är det otroligt värdefullt att kunna dela och ta del av andras tankar på det här sättet och jag tycker att det är en de stora fördelarna med Facebook. Att man kommer i kontakt med andra i liknande situation, oavsett bakgrund , yrke, ålder. Eller kön, även om kvinnor är en överväldigande majoritet.
Jag läser ibland, kommenterar ibland och gör inlägg ibland.
 
De här grupperna fungerar som en ventil för frustration och sorg och saknad. De dagar det känns extra tungt. Eller dagar man känner att det faktiskt blir bättre och vill ge hopp till andra . När man undrar över hur andra gjort i liknande situationer. Man kanske vill dela ett minne eller en bild.
 
Jag är inne några minuter när jag känner behov av det.
Jag vet inte hur det är för andra i grupperna men jag tror att de gör på samma sätt.
 
Häromdagen blev jag så ledsen för en annan mammas skull. Hon hade skrivit ett inlägg och blivit uppmanad av en annan gruppmedlem att släppa sorgen och gå vidare. Säkert var uppmaningen menad i all välvillighet. Men det blir så fel.
Den som drabbas av en svår kris eller sorg känner själv hur man ska göra för att ta sig igenom. Så gott som alla som drabbas kommer tillbaka till ett relativt gott liv.
Tilltufsade kanske men man kommer tillbaka. Förutsättningen är att man får möjlighet och stöd att sörja och bearbeta.
För mig är det avgörande att jag får ha Helena med mig och det är en förutsättning för att jag ska fungera i mitt "andra " liv.
Livet där jag jobbar, träffar vänner, ser på TV, umgås med familjen. Skrattar, jag är en ganska glad och okomplicerad person som skrattar mycket. Jag gjorde det innan Helena dog och jag gör det igen nu.
Det gör inte sorgen och saknaden mindre. Den finns där. Men det är viktigt att komma ihåg att det gör även allt det andra. 
Men ingen ska ha synpunkter på mig eller nån annan hur vi hanterar detta. 
Vissa dagar är tyngre och det måste de få vara. Men om jag är ledsen en dag har jag rätt att vara det. Det innebär inte att jag fastnat i sorgen, eller inte kommer vidare.
 
För vidare kommer alla, sån är naturen.
Till sist Magnus Carlson med Eternal Love.  Till alla er som saknar någon alldeles speciell.
.
 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Eva Wedberg - Lördag 10 juni 19:29


Det har gått två dagar sen vi var tvungna att ta bort Max. Han hade sen några månader svår diare' och magsmärtor och ingen behandling hjälpte. Det var så otroligt tungt att behöva ta beslutet och vi är fortfarande som bedövade. Inget är sig riktigt ...

Av Eva Wedberg - Lördag 8 april 16:42


Vad märkligt det blir. Hela veckan har jag liksom laddat för idag, Helenas 26-årsdag . Våndats, känt mig litet låg. Funderat hur vi ska "fira". Vi äter inte tårta eller ställer till med kalas på hennes födelsedag längre. Jag vet att många som förlo...

Av Eva Wedberg - Torsdag 12 jan 21:30

  Det har gått 4 år sedan Helena lämnade oss. Det är så svårt att förstå- Jag har gjort några noteringar igår och idag som jag publicerar här i bloggen.       11 januari kl 14:00 Jobbar, tankarna återvänder gång på gång till imorgon.  Det ...

Av Eva Wedberg - 16 december 2016 18:30


   Det är en dryg vecka före jul. Jag skyndar genom stan på väg till ett möte. Genom ett Stockholm som pyntats med tusentals julslingor. Stressade stockholmare rusar likt myror genom staden. Trafiken och ljuden Runt omkring är nästan öronbedövande. ...

Av Eva Wedberg - 12 december 2016 22:16


   Det är väl kanske så, att hälsan tiger still. Det är väl kanske så att dagar, månader och år flyter förbi. Det är väl kanske så att efterlivet till slut blir det vardagliga livet. Det är väl kanske därför jag knappt bloggar längre. Min blo...

Presentation


Jag heter Eva Wedberg. Jag är en vanlig 3-barnsmamma.
Den 12 jan 2013 rämnade världen då vår älskade dotter Helena tog sitt liv, 21 år ung. Bloggen handlar om hur vi hanterar saknaden efter henne.

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2017 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ catchingup med Blogkeen
Följ catchingup med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se