catchingup

Inlägg publicerade under kategorin Andras ord om Helena

Av Eva Wedberg - 5 april 2013 22:43

8 april 1991 - 12 januari 2013
Helena Wedberg om 3 dagar så skulle du fylla 22 år. Du, jag och Elin skulle ta en fika.. som nu aldrig kommer att bli av.
På senaste tiden har vi inte träffats mycket. Men det betyder inte att jag inte saknar dig, jag saknar och tänker på dig varje dag. Jag kan verkligen inte förstå att du inte längre finns bland oss. Alla våra sjuka upptåg vi gjorde, du, jag och elin. Vi hittade på mycket konstiga saker.

Minns du varje rast vi hade i tunaskolan när vi gick i åk 5. Vi höll armkrok alla tre sedan gick vi runt, runt, runt, och runt skolbyggnaden och så snackade vi reklam om och om igen. Hela rasten, och vi tyvkte att det var jätteroligt. Felix soppa reklamen kommer jag ihåg att vi trallade på, det var du som lärde oss den och jag minns fortfarande varje ord "Vi är som en familj! Ja kanske det, jag menar Åsa dejtar leif för att Ove är otrogen med mig och Kalle har en flört med Pia som är älskarinna till din fru...... ååååh vilken soppa, den är så god och matig. Och vad gott det luktar. O vilka grönsaker. FELIX SOPPA en nyhet i frysdisken!"

En annan gång var vi hemma hos dig, Elin lånade ditt smink, din brunkräm, som hon blev helt vit av. då bestämde vi oss för att gå en promenad, du och jag gick framför elin, Elin gick kanske 5 meter bakom oss, med ett stoneface, jättestora ögon om glodde på bilarna som åkte förbi, Vi låtsades att hon var ett spöke och trodde att bilarna skulle se henne som det också. Det vi egentligen vill var väll att dom skulle stanna och skrika att vi skulle akta oss för spöket. men så blev det inte. hahaha


En annan gång var det du jag och Gizem som skulle gå hem till Elin i storvreten. När vi promenarde mot Tumba centrum så satte Gizem en karamell i halsen, du och jag skrattade lite (jätteelakt) medans vi bankade henne i ryggen. Sedan kom två gubbar fram och puttade bort oss, tog gizem och började göra heimlichmanövern på henne. Sedan kom en kille som skrek att han ringer ambulans. Du och jag stod där som fån och ba glodde, vi hajade ingenting. Ambulansen kom, du följde med Gizem till akuten med fullt pådrag, blåljus osv. Jag sprang då för att leta upp Elin för att berätta vad som hänt. Hon trodde mig inte till en början. Våran filmkväll hos elin var rätt förstörd efter detdär.

Det här är bara några av många minnen jag har med dig och jag är så grymt glad över att ha haft dig som en så nära vän! Jag saknar och tänker på dig! Du kommer alltid finnas i mitt hjärna min fina vän <3




ANNONS
Av Eva Wedberg - 3 april 2013 23:23

Samhället har en nollvison när det gäller dödsfall i trafiken idag.
Men faktum är att vi idag har mer än tre ggr så fler dödsfall i suicid än i trafiken.
Det skärs ner med motorsåg inom psykiatrin idag och samtidigt så ökar den psykiska ohälsan och antalet suicid är enormt hög i landet.
Vad gör regeringen åt detta?

Det tar bara en minut att läsa igenom och skriva under detta.

http://www.namninsamling.com/site/get.asp?suicidprevention


Vila i frid älskade Helena Wedberg
Nollvision av suicid | NAMNINSAMLING .com
Vi kräver NOLL VISION av suicid i Svenska samhället

ANNONS
Av Eva Wedberg - 28 mars 2013 14:06

Hej Hellan.
Vet inte var jag ska börja... Men tror jag börjar med att säga att jag saknar dig. Saknar dig nått djävulskt mycke!! Speciellt ikväll, tror att allt blev så verkligt. Visst... Man har ju förstått vad som hänt men idag blev allt verklighet.
Tankarna rusar i huvudet på mig, jag såg så många tecken på depression sen i höstas.. Skrattade bort många tokiga tankar, ja... tokiga för mig. Me...n jag som har utbildning som skötare inom psykiatrin, varför i helvete tog jag inte o öppnade upp mina ögon en liten gnutta till? Jävlar va jag hatar mig själv för det!! Kanske... kanske hade jag fått dig att prata... Då hade du kanske varit kvar hos oss idag.

Men idag är det tungt, verkligt och hemskt... Du blev på den korta tiden vi kände varandra en av dom bästa människorna jag träffat. Första månaderna vi jobbade tillsammans så pratade vi inget särskilt.. Men när vi gjorde det så kände jag mig alltid så dum o tillgjord bara för att jag så gärna ville bli din vän innerst inne trotts du var så "ung" o jag lite äldre.... Men när vi väl blev vänner så kunde jag öppna upp mig för dig och Lina redan första kvällen om händelser i mitt liv som många andra inte vet ett skvatt om. Men du gav ett lugn och tillit direkt.
Sotis på din och Linas vänskap var jag alltid och är fortfarande då alla har frågat mig hur det är med henne nu efter det som skett men ingen frågat mig... Visst, jag är ganska så "hård" utåt... Men inte invändigt. Där rinner tårarna varje dag bara det att inget ser det...

Men även om jag var sotis på eran vänskap så vet jag att du och jag hade en vänskap speciell på vårat lilla sätt. Frågat både Lina och Annelie nu efteråt om du någon gång sa ett dumt ord om mig... Men aldrig hade du gjort det, tvärt om. Tack Hellan ♥

I övrigt har jag på senaste börjat vantrivas på jobb... Idag... Idag trotts att du inte jobbat där nu på ett tag kom jag på mig själv att det är för att du inte finns kvar. När vi jobbade var det aldrig några problem, aldrig! Ett jävligt bra team du och jag!
Har kvar filmerna på telefonen från vår sista arbetsdag.. Något jag förmodligen alltid kommer ha kvar.

När din annons var med i tidningen pratade jag en del med vissa av våra brukare om det som skett, en del grät och blev arga.. Du var som ett extra barnbarn till dom. Vi berättade ju till o med för vissa att vi skulle festa o ha oss, sånt man egentligen inte ska kunna berätta för äldre man vårdar, men med dom kunde man och dom gillade att höra om våra galenskaper.

Älskar hur jag fick er att dricka doolies (eller hur fasen de stavas) fast de inte gillades ;) men det slutade ju med att jag drack nästan hela själv... Och jag kom hem klockan 5 på morgonen fast vi ändå bara satt i ditt kök, men jävlar va roligt vi hade de!! Filmerna där jag lär dig skånska o du försöker lära mig stockholmska och dom fina orden "snopp i munnen" lever förevigt vidare då vi filmade allt.

Och din familj, dom sa ju att alla var välkomna hem till dom.. Men jag tror jag är ganska anonym för dom och därför valt att inte besöka, jag hoppas du tycker det är ok endå... vill inte verka oförskämd :(

Fan... Tror jag skulle kunna skriva i evigheter, så jag väljer nog att avsluta här.

Hellan - min älskade vän, jag älskar dig, jag saknar dig och önskar att vi kunde få flera minnen tillsammans. Men jag får snällt nöja mig med dom vi lyckades få ihop på den korta period vi kände varandra. Den perioden håller jag hårt i mitt hjärta ♥
Visa mer

Av Eva Wedberg - 25 mars 2013 14:51

21 maj 2009 satt Du, jag och Vilhelmina i ditt kök på Travbanan, vi hade köpt munkar med sånt där gott på och hallonsrobet kommer jag ihåg, glassen fick ni smaka på sen hade jag ätit upp allt och du sa typ " Asså, man hinner aldrig äta någo...t innan Lizz har käkat upp allt" Jag och Isabel tyckte att det var roligt, det tyckte inte du för efter det var du jävligt noga med att både jag och Isabel skulle köpa egna chips eller eget godis eftersom vi "alltid åt upp allt"...haha.


Får några veckor sen Hellan, då satt jag och Isabel på dom där stolarna, som så många gånger förut, men den här gången utan dig.
Igår satt jag där igen, med din underbara familj.
Men utan dig..
"Man kan säga att jag lyser med min frånvaro" som du en gång sa. Och ja, det gör du Hellan.
Vi saknar dig.

Presentation


Jag heter Eva Wedberg. Jag är en vanlig 3-barnsmamma.
Den 12 jan 2013 rämnade världen då vår älskade dotter Helena tog sitt liv, 21 år ung. Bloggen handlar om hur vi hanterar saknaden efter henne.

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ catchingup med Blogkeen
Följ catchingup med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se